Tursam kräftskiva.
Alla Emils syskon utom Sandra va där med sina familjer och käkade röda filurer med stor aptit.
Jag, Emil och Adrian kom dit med Moa och Niklas. Dom hade med sig två trisslotter och en chokladask till Maudan och Ingemar och de första Maudan gör är att skrapa fram 10 000 kr vinst på en av dom. Jävla röta! :O
Men de unnar vi dom allihopa!
Vi hade de lika roligt som vanligt med vår älskade stor-familj! <3
Alla tycker om de nya tillskottet och vill gärna klämma, hålla, bära, byta blöja och allt möjligt trevligt med våran lilla juvel. Vilket dom självklart får! Jag är inte en sån där mamma som är hönsig nog att inte låta några andra hålla eller ta hand om ens lilla och inte litar på någon!
Men vi rundade av årets kräftskiva lite tidigare i år, vi ville ju få chans att sova lite vi med när Adrian sov. :P
Knipande och ömmande.
Jag ska från och med måndag försöka med att skriva ett antal inlägg per vecka, om de händer något kul.
Men just nu så ska jag ta en snabb-rapris på lite händelser senaste tiden.
När de gäller mig själv och Adrians välmående och hur vi har de så.....
De är absolut inte roligt med mjölstockning!
De började pulsera och ömma i vänstra bröstet här en kväll, och de blev bara värre och värre.
Till sist trodde jag nästan att tutten skulle ruttna och falla av eller något.
Men jag somnade till slut för natten. Sen vaknade jag vid halv 4 tiden och hade sjukt ont, så jag gick upp, kissade, tog febern som visade 38.3 och gick sen till köket för att pumpa.
När jag står där och pumpar mina stackars tuttisar så kände jag hur de svartnade framför ögonen och sen svimmade jag raklång över hela köksgolvet! INTE roligt alls kan jag säga. En ond tutte, feber, och nu en bula och huvudvärk, roligt att försöka sova då.7
Som tur är så försvann de ganska fort så morgonen efter så mådde jag mycket bättre!
Adrian har de lite knipigt i magen då och då den stackaren, så han får en massa droppar av mig så hans mage ska bli bättre. Han sväljer för mycket luft när han käkar så de blir ont i tarmarna för han. Han är en stor fismaskin den här lilla herren av den anledningen. Han kan fisa som en hel karl ibland!
Och med sömnen har de pendlat lite upp och ner.
Från att inte vilja sova alls ena natten så kan han däcka totalt och sova massor med timmar på rad andra natten.
De är bara att hålla tummarna för att han ska stabilisera sömnen på en bra natt-rytm relativt snart!
Men annars så mår vi båda bra! ^^
Dagarna går.
Dom sista två veckorna har försvunnit som i ett plopp och lilleman växer så de knakar!
Dagarna går åt till att försöka få in lite rutiner och lära sig hur lilleman vill ha de och vad som funkar.
Han är ett litet matvrak med stora mått och vill snutta tutte hela tiden i stort sett, vilket resulterar i att han går upp snabbt i vikt.
Vi var till BVC igår och vägde han på nytt och han väger redan 4010g mot dom 3730g han vägde då han föddes.
När vi var på återbesök på BB efter fyra dagar så vägde han 3640g, fyra dagar senare ändå så vägde han 3780g och nu igår då 4010g. :) Han har även växt en centimeter på längden till 52cm.
Vi har haft massor med besök under tiden sen han kom så de har varit fullt upp på så sätt med.
Men de är klart att alla vill få sig en titt på våran lilla underbaring! <3
Emils syskon, föräldrar, mina föräldrar och kompisar har vart här och lilleman får massor med fina presenter av alla, vilket vi tackar för!
Jag ska försöka med att börja blogga lite mer nu när man börjar komma in i vardagen lite mer, men nu vet ni att vi fortfarande lever! :)
Förlossningen i bilder.
Adrians ankomst. (förlossningen)
Jag lovade en förlossningsberättelse, vilket ska komma nu så jag varnar för att de kan bli lite långt.
Jag vaknade kring nio på söndagsmorgonen och kände lite sådär att något var annorlunda på något sätt jag inte kunde förklara. En föraning kanske man kan kalla de. En stund senare så gick den berömda slemproppen. Jaha tänkte vi, då kanske de blir om ett par dygn sådär, då slemproppen kan gå långt före själva förlossningen sätter igång. Jag försökte känna mig likgiltig och inte skapa så mycket förhoppningar på att de skulle sätta igång så jag och Emil gjorde oss i ordning för att fara på utflykt. Men redan någon timme efter proppen så kände jag att de började ett svagt svagt molande i magen. Men vi for till kistagallerian och ströade runt lite, klippte oss och käkade lite. Under tiden så kände jag något litet molande i magen då och då, och lite starkare med tiden. Vi hann med besök hos Moa och Niklas på eftermiddagen/kvällen, och till och med en sista fotografering på mig, Emil och magen med Pablo. När vi var på väg tillbaka från promenaden så var värkarna igång på så sätt att jag var tvungen att stanna till lite för att de gjorde så ont. Men stackars Pablo märkte då ingenting och vi sa inget heller. Efter han gått hem så kunde jag börja koncentrera mig på värkarbetet på riktigt med värmedynan. Jag skickade Emil i säng så han kunde sova lite, och jag själv pendlade mellan badet med varmvattenstråle och soffan med värmedyna. Vid halv tre ringde jag förlossningen för då kändes de inte som att varken badet eller värmedynan lindrade. Klockandet av värkarna tyckte jag var svårt, men jag trodde att dom låg runt 4 minuters intervaller då så dom tyckte att jag gärna fick komma in då. Så jag skakade liv i Emil så vi kunde fara och panikpackade de sista till BB-väskan. Vi var in till ca kl kvart över 3 och blev placerade i undersökningsrummet. Men jag tyckte de kändes jätte jobbigt då, så jag ringde på klockan och ville ha lustgas. Så dom skippade undersökningen och forslade in mig på ett rum på än gång istället. Jag blödde lite, ojade mig mycket och blev undersökt och var öppen 5 cm. Jag kände mig lite hispig då och hade svårt att slappna av mellan värkarna så dom satte ett par akupunkturnålar i huvet på mig och pillade ner mig i ett bad med lavendeloljor och tända ljus. Då slappnade jag av ganska bra faktiskt. Jag varvade de varma badet med en kall dusch och ner i badet igen. När jag kom till rummet igen så var lustgasen min vän. När de sen blev skiftbyte vid kl 7 så var jag helt borta och hade fasligt täta värkar. Dom nya barnmorskorna skulle göra nästa undersökning men fick vänta och vänta på en värkpaus som aldrig ville komma. När dom väl kunde undersöka så var jag öppen 7, nästan 8 cm och vi började då prata om epiduralbedövningen i och med att jag hade så täta och jobbiga värkar. Efter ännu ett tag så frågade dom om jag var kissenödig, vilket jag absolut inte hade en aning om. Dom plockade fram slangar och grejer och skulle tömma blåsan åt mig, vilket dom också gjorde. Men medans dom höll på med de så kände jag hur de började rinna mellan benen på mig och jag undrade för mig själv om tömma blåsan innebar att jag skulle kissa rakt i sängen. Så var de ju förstås inte, kisset kom i slangen och ner i en påse, men däremot gick vattnet samtidigt av sig självt, toppen! Jag var fortfarande helt borta och hade masken fastnaglad i fejjan hela tiden typ med täta värkar, så jag kunde knappt öppna ögonen av trötthet och smärta. När den lilla italienska engelskpratande narkosläkaren som såg ut som tolv år kom in så var jag väääldigt glad att se honom. Efter att den tagit så blev jag som en helt annan människa, jag blev pigg och kunde vara med, gå uppe lite, prata, äta en macka och förstå allt vad dom höll på med runt mig. Till halv tio när dom undersökte mig igen så var jag öppen helt. Så de var bara att fortsätta att jobba på.Till lunch kom de nytt skift igen som överlappade dagskiftet. Dom som började 7 var ändå kvar till kl 3 så jag hade 4 olika människor som tog hand om mig sista timmarna. Men timmarna gick och värkarna dog av lite av edan, men jag kände samtidigt värkarna så pass så de gjorde skit ont. Dom gav en liten dos epidural till och satte samtidigt in ett värkstimulerande dropp för att öka på. Men då blev värkarna för intensiva igen så jag blev bara trött och hann inte jobba så mycket på dom värkarna som var. Då var jag helt slut igen och ville mest att de skulle vara över. Utdrivningsfasen kändes som en evighet och de gjorde så jävla ont och jag hann inte göra så mycket på dom korta täta värkarna droppet givit, så dom drog ner dosen på droppet. Dom tömde blåsan ännu en gång och jag fick byta ställning ofta men de ville sig inte riktigt ändå. När dom sen sa att en läkare var på väg för att ta sugklocka så blev jag bara arg, rädd och ledsen och skapade lite jävlar annamma. Barnmorskorna sa att de gick bra att vi väntade och provade lite till för jag ville inte ha någon jävla sugklocka och någon manlig läkare mellan mina ben va fan! Av ren ilska så kom han ut av sig självt Klockan 15:55 måndagen den 25/7, efter vad som kändes som en evighet! Jag grät, och Emil grät ännu mera! De var en underbar känsla när han äntligen var ute. Men sen fick jag sy några stygn, få ut moderkakan, pappa Emil klippte navelsträngen och barnmorskan mätte och vägde lillskiten. Sen kändes de så mycket bättre! Han vägde 3730 g och var 51 lång, en normalstor pojke.
Emil var förstås underbar under hela förlossningen och höll mig med saft, handhållning och stöd under hela tiden. Jag hade ju förstås inte ha klarat de utan honom, min stora kärlek, som givit mig min andra stora kärlek!
Och alla 3 olika skiftningar personal vi fick träffa på förlossningen var super bra och trevliga och gjorde så man kände sig trygg.
Däremot trivdes vi inte alls på BB och kände noll stöd och hjälp alls där, så vi åkte hem så snabbt vi fick.
Välkommen hjärtat!
Förra måndagen kl 15.55 så kom våran son till världen 51 lång och 3730g. Han får lov att heta Adrian. :)
En hel vecka gammal och han är alldeles underbar! <3
Men de är mycket slit och svårt att ställa in sig och kroppen på vad man ska göra, så därför blir de inte så mycket blogg just nu. Men jag lovar att jag ska skriva ihop en förlossningsberättelse snart och lägga ut lite bilder.
Besök hos far med svärföräldrarna.
Ojdå, man har sååå mycket tid över, som man gör ingenting på. Ja ja.
Förra onsdagen så var de dags för den ända semesterresan man får i år.
Jag och Emils föräldrar körde ner till Öland för att hälsa på min far.
Emil jobbar ju hela sommaren så han fick bli hemma. Lite halvskumt kändes de att åka ner med hans föräldrar och utan honnom, och dessutom till min pappa. Jag kände mig lite halvt nervös över att åka så långt utan honnom så nära inpå bebisfödandet, de kunde ju hänt där nere då liksom!
Men hur som haver, de gick bra att köra ner, jag och Ingemar körde halva vägen var.
Vi kom ner på eftermiddagen och blev bjudna på god mat på än gång, vildsvinsbiffar med grekisk touch och potatis och vitlökssås. Och en äppelkaka till efterrätt. GOTT! Man kan alltied räkna med att bli bortskämd med god mat när man hälsar på pappa, så de var ju inget undantag nu.
Efter att vi avnjutit maten så ringer Elin och önskar bli hämtad inne i Kalmar, så jag och Maggan antog oss de uppdraget.
Vi bytte lite paketer jag och syster då födelsedagar passerar. Fick en fin fin tavla egengjord av konstnären som nu hänger över bebisens skötbord, och ett gäng snygga ljuskoppar!
Kvällen som sådan gick åt till fotbolls-sneglande då damerna spelade och allmänt skitprat.
När torsdagen kom och folk i allmänhet brukar strömma till öland för viktoriadagen så formligen hällde regnet ner. Vi hade ingen (inte för att vi någonsin haft eller har) lust med något viktoriafirande så vi åkte in till kalmar och gick på Kalmar slott istället. :)
Känns bra att vara sådär lagom kulturell ibland och spendera tid med sveriges historia.
Vi tog oss en god buffé lunch på ett närliggande kafé också när vi ändå var inne i stan.
När vi kom hem framåt kvällningen så blev de lite sillmiddag och sällskapande.
Då fredagen kom så bjöds de på något bättre väder, så vi fortsatte vårt kulturella sökande delvis utmhus denna dag.
Vi for till Himmelsbergas museéum och spatserade runt där hela dagen. De är en hoper gamla gårdar som nu är museéum och där allt bevarats som de var. Bondgårdarna, snickerierna, bostadshusen, ja allt man nu kunde tänkas. De va faktiskt ganska så mysigt att gå där och strosa runt lite. Kika på lite gamla redskap, hus och på djuren dom hade där.
En liten fika/lunch tog vi oss i form av plättar med blåbärssylt och grädde.
Lite lagom med tanke på vilken middag som väntade oss där hemma sedan.
Pappa hade grävt fram ett halvt vildsvin ur frysen som legat i marinad ett antal dagar. Grisen hamnade på grillen och jäääävlar va gott de blidde då. Grillat vildsvin, stekt potatis i marinad, grekisk sallad och hemmagjord limeaioli. Jag tror vi åt som om vi aldrig sett mat någon av oss! :) Och när vi lagom fyllt oss till brädden och höjden allihopa så råkar Maggan nämna att hon hade efterrätt lagrad för ändamålet. CRAP, jag hade inte sparat så mycket som ett litet hörn i magen till de. Trodde jag i alla fall. Men en cheescake med rabarberkräm uppepå glider fint ner i kistan utan att smörjas!
Lördagens planer var redan bestämda, så vi gick upp, åt frukost och packade oss iväg.
Vi körde upp mot norra Öland längs med en liten grusväg kallad kustvägen. Man krypkör längs med vattnet, genom koahagar och öländsk tundra ett antal mil. Men de är en vacker väg och de är sevärt faktiskt. Vi tog oss en skärgårdslunch vid en liten hamnby på vägen som jag glömt namnet på. Jag fick i mig en utomordentligt god bakad potatis med skagenröra. :)
Längs med denns kustväg finner man sen ölands raukar, där Pappa och Maggan gifte sig i smyg för 3 år sedan.
Dom hade inte heller vart där sen dess så de var lite speciellt. Vi letade upp "deras" rauk dom gifte sig vid och kände av platsen lite, och tog lite bilder.
Sen letade sig bilen fram till Byxelekrok där kaffetarmen började skrika på pensionärerna. :) Ja alla utom mig och Elin menas då, men våra fikabröds tarmar kunde skrika i kapp så de gjorde inte så mycket.
Men efter fika på ölands norraste delar så vände vi bilen söderut och for hem igen.
Till middag denna dag stod pasta med ostfyllt kycklingbröst och citronsås, och en jordgubbspaj till efterrätt.
Herre gud, som att hälsa på och bo på en gormet resturang! :P
Svärföräldrar och föräldrar verkade komma bra överens hela helgen och de blev en trevlig vistelse för oss alla. Synd på halvtaskigt väder bara!
När vi for hemmåt Uppsala igen på söndagen så hoppade vi förbi oskarshamn och hälsade på Mamma en snabbis med och tog en fika. Vore ju mindre uppskattat om vi inte hälsat på där också när vi ändå var nere.
Mattias var hemma också och Elin plockade vi med oss från Öland och lämnade kvar där, även Sven tittade förbi. Alltså hann vi med att se skymten av hela familjen tillslut i alla fall. Och dom fick alla ta farväl av den feta magen, för nästa gång ska jag va tunnis igen med en bebis på armen istället! :)
Älgsafari!
Men vi hade ju fått bilen kvaddad så vi var billösa och dessutom var de regn, så vi ställde in.
Men jag sa att han fick låta bli att avslöja vart vi skulle och att vi skulle ta de någon helg längre fram.
I lördags så packade vi oss äntligen iväg på de hemliga målet.
Jag hade ju formligen ingen som hellst aning om vad de kunde tänkas vara, och alla gissningar va helt fel.
Men efter att ha kört ett par mil med mig halvsovandes i bilen så kom vi fram till Gårdsjö älgpark utanför morgongåva. :)
Ganska klockrent kan man tycka med tanke på min älghistorik som vi väl vet om!
På Gårdsjö älgpark så får man åka på älgsafari med garanterad älgvarning och man får till och med klappa och ta på älgarna!
Han for iväg och lastade av en hög med björkris i hägnet först så alla hungriga kompisar skulle dyka upp, vilket dom gjorde. Sen var de bara att rulla upp och kika älg. En efter en kom dom fram till kärran där vi satt och parkens ägare och sålika guide Leffe matade kompisarna med pellets och ledde dom runt så vi alla fick klämma och känna på dom. De va 4 åriga kon Hedvig, 4 åriga tjuren Holger, 5 åriga tjuren Gunde och så 1 år gamla Kajsa som kom och var nyfikna med oss runt kärran. Kändes ju ganska så udda att ha en älg på armlängds avstånd. Under bänken jag satt så stod en hink med pellets,så ettåriga kajsa kom och sniffade mig i skrevet och runt benen och försökte få tag på gottet. Som sagt ganska udda sak att ha en älg sniffande i skrevet liksom!
Leffe höll föredrag och berättade allt om älgar, dess natur, om parken och hur han startade den.
Parken har funnits sen 2007 så den är inte så gammal, men den växer fort.
Antalet besökare har ökat från år till år, och förra året blev Leffe och tjuren Holger världskändisar med att vara första älg och man att bada ihop!
Googlar man de så kan du finna klipp på de, eller gå in på http://www.gardsjoalgpark.se och kika.
Efter att ha kelat med dom söta älgarna så for vi vidare med kärran för att leta upp några av parkens färskingar.
Vi fann då kon Göta som har en ovanligt grå/vit färg och är väldigt speciell hon är 5 år gammal och var med Gunde Leffes första älgar. I år hade hon fött två nya kalvar som nu var 6 veckor gammla som döpts till Lady och Luffsen.
Dom var såklart inte så tama än och höll sig på lite avstånd, men Göta var så lugn och glad även om vi var där. Leffe själv är tokigt hängiven vid kalvarnas första tid. Dom första 3 dygnen är han med dom dygnet runt, och dom första 3 veckorna efter är han med dom minst 15 timmar per dygn. Herre jävlar, de kan man kalla att vara engagerad.
Super söta små kottar var de ju förstås. :)
Vi fick klappa lite på Göta, titta på hennes bebisar och fråga så mycket vi bara kunde.
Sen vände vi kärran och for tillbaka till gården med bra mycket mer älgvana än innan!
De va en super rolig och annorlunda upplevelse som jag rekomenderar alla, jägare som icke jägare!
Och tack älskling för den sena presenten, jag hade aldrig kunnat lista ut va de va! :):)
Rock på grönan.
På centralen så mötte jag upp Sandra och en jobbarkompis till henne som hette Cilla.
Vi tre begav oss mot grönalund där vi skulle avnjuta kvällens konsert.
De var andra gången han gästade grönan, och första gången var 1975, gissa vem?!
Jo ingen mindre än gammla rockfarbrorn Alice Cooper.
Jag har velat se honnom länge, och de känns som att man vill hinna se honnom innan han råkar dö eller så. :P
Visst, de är inget som är rekomenderat att åka på konsert med en 8 månaders mage i vädret, men va fan.
Jag hade ju helt klart tur med vädret, hade de vart sol hade jag nog smällt till en stor pöl.
Men vi höll oss ifrån den värsta trängseln så gott vi kunde, och när vi banade oss fram så agerade Sandra murbräcka så jag och magen kom fram oskadda. Vi satt till och med första delen på en uteservering och tog oss en dricka, efter att vi klämt i oss en pizza.
Och cooper var precis som han brukar, galen. Han hade en massa rekvisita för varje låt och bytte kläder till varje också. Han hade bland annat en stort giljotin, en frankenstein på 3 meter och en docka i mänsklig storlek som han kastade runt med, mm.
Han körde såklart en hel del som jag inte har så stor koll på, men även dom självklara hitsen, en bra blandning ändå.
Han kanske inte sjunger klockrent live, men gubben är ju för fasen typ 64 eller något sånt, och han far runt som en spole. Att han orkar!? :)
Jocke packade in sovande barn i bilen och kom och hämtade oss vid grönan när vi skulle hem. Han skulle skjutsa mig till stationen och resten av skaran hem till solna. Men han åkte till solna direkt och lämnade av alla där, sen så skjutsade han mig hela vägen hem till uppsala så jag kom hem ordentligt. TACK. De var ju absolut inte nödvändigt, men jag blev väldigt glad i och med att jag var så trött.
Jag och magen överlevde en kväll med trängsel på grönan och med bra musik.
Nya bilen.
Roadtrip var de ja, till Motala.
Jag och Emil har ju kännt behovet att införskaffa en stoor och bra familjebil nu innan lillefis dyker upp.
Vi har varit inställda på att köpa en kompis pappas bil senaste månaderna, men den gick turbon på innan vi skulle få köpa den, så vi hoppade de. Inte billigt med turbobyte på än gång.
Men vi kände oss så inställda på den sortens bil, som vi länge drömt om så vi fortsatte leta på just den modellen.
Sen plupp så hittade Emil en kanon annons på blocket på en sån bil, i motala.
Så vi satte oss i bilen tidigt i söndags morse, kl 7 närmare bestämt och styrde neråt östergötland.
De var då jag, Kristina, Emil och Ingemar.
Frukostintag blev McDonalds utanför köping runt kl halv 9 på morgonen, för vi var för trötta för att hinna de innan vi åkte. Men annars körde vi raka spåret.
Bilen var strålande och grabbarna fick fixa med de där och provköra osv.
Under tiden satt jag och Kristina med frun till säljaren på deras altan och pratade och njöt av den fina omgivningen. Man hade god lust att få med huset på köpet, för de var verkligen mitt drömhus!! Huset, trädgården, läget, och att de låg 150 m från vätterns långa fina sandstrand gjorde ju inte så mycket.
Vi genomförde köpet och fikade lite hos dom innan vi styrde mot uppsala igen.
Jag fick "offra mig" att köra hem vår nya fina kärra.
De är alltså en saab 95 kombi från 05 och svart i färgen. En ytterst tjusig bil tycker vi och vi känner oss väldigt nöjda med köpet.
De är inte våran bil på bilden, men dock en likadan fast annan årsmodell. :)
Helgbesök.
Hon kom hit på fredagskvällen, och då blev de mest massa prat, pizza och Dirty Dancing på tv.
Eller ja vi råkade gräva igenom lite foton också, på mig och på Emil som små, så vi vet hur bebisen kan se ut sen. :)
Lördagen sen blev en varm och svettig dag.
Vi gick först på barn-loppis på fyrispark och fyndade lite saker till lillefis.
Sen åkte vi hem till Kristinas halvsyskon och föredetta svärmor och drack saft i solen i trädgården ett tag.
När vi for hemmåt så fiskade vi upp Emil och Johan och inhandlade kvällens behövligheter.
Vi styrde iordning lite klyftpotatis och grillspett som smekte magen.
Och jag och Kristina var till och med så ambitiösa att vi gjorde en jordgubbstårta till efterrätt. :)
Lite häng och film-klassiker i form av american pie 2 innan vi var tvugna att inta sängen.
Fööör på söndagen blev de till att gå upp tidigt för att åka på roadtrip.
Sista månaden.
Bebisen växer, och jag också. Är nu i v. 36+4.
Nu har jag gått upp totalt 10 kilo, vilket är ganska normalt. Men jag hade ju varit betydligt gladare om de bara varit typ 5, men jaja. :P
Sist jag var hos barnmorskan i förra veckan, så stod magmåttet på 33cm, bebisens hjärtljud låg runt 145/slag per minut och jag hade strålande puls och värden.
Jag tror ju att sista månaden nu kommer vara den som känns längst av dom alla.
Jag är fet som ett djur, de är sommar och varmt så man svettas som en gris. Jag måste upp och kissa ungefär varannan timme om natten när de är som värst, vilket betyder 4-5 gånger i värsta fall. Om bebisen är snäll blir de bara 2-3 gånger.
Fogarna gör ju ont som vanligt, de kommer jag ju inte undan hur mycket jag än vilar.
Och jag känner mig som en stor gnällspik, uuuu.
MEN jag är ju friiiiiiiiii. :) Jag jobbade sista dagen på bellis i torsdags.
De kändes extremt märkligt att inte komma tillbaka till jobbet på så länge.
Nu i början kanske man inte reagerar så mycket på de, semester har man ju varje år, men sen.
Jag tog i alla fall med mig en hemmagjord tårta och bjöd på, och jag fick ett presentkort på the body shop, ett par byxor, ett par strumpor och en body till lillskrutten. Tack! :)
Annars så, de mesta känns klart nu inför att bebisen ska dyka upp.
De jag har kvar att göra är:
* Tvätta alla bebiskläder en omgång.
* Packa BB-väskan.
* Få upp hyllor över skötbordet i badrummet.
* Köpa alla dagligvaror som blöjor mm.
* Rengöra alla bra-att-ha saker vi hittade i Sandras källare, badkar, babybjörn mm.
De finns säkert mer saker som jag inte tänker på just nu, men där är de viktiga.
Midsommar i Ramsta.
De blev en väldigt lugn historia faktiskt, jätte skönt!
Vi tog sovmorgon till max och for ur sängen kl halv tio.
Så de var bara att sätta igång och göra svampomelett som var min del till midsommarlunch bordet.
Jag styrde ihop den, tog en dusch och fixade mig på rekordtid, men nagellacket fick pluppas dit så gott de gick i bilen.
Vi hämtade upp Moa och Niklas hemma hos dom, och sen styrde vi mot Ramsta till kl 12.
Där vankades de då alltså midsommarlunch med svärföäldrarna, Johan med familj och Sandra med familj och alla vi i bilen förstås.
Alla utom Mattes gäng var där, och dom höll sig långt borta, närmare bestämt turkiet.
Efter maten så letade vi oss upp till ramsta bygdegård där de alltid hålls firande med stång, lotterier, lekar och spel och musik. Alltid lika trevligt med ett litet varv där. Grabbarna höll som vanligt lite 5-kamp i lekar, Yxkasting, Blåsrör, bollkastning, dart och bandy-träffar. De gick bra för Jocke i år, så Emil var mindre nöjd. Men han kom trotts de till final i den allmäna tävlingen i yxkastning, och blev tvåa totalt, Manligt! :)
Jag själv, Maud och lilla Sophie drog oss hemmåt lite tidigare så jag kunde vila lite och Maud började greja med fika.
Vi fick ioss lite kakor och tårta till eftermiddagen och satt och jäste allihopa.
Mot kvällningen så gick Johan med familj hemmåt för att grilla lite där hemma och Moa och Niklas for på fest och vi andra grillade på de vi hade tillsammans. Jag hann liksom aldrig bli hungrig så man fick trycka i sig på ren vilja bara. Men gott de var de ju såklart!
När klockan kommit förbi tio så kände jag mig helt färdig så då fick vi tacka för oss och fara hem till sängen!
Med de så tackar vi midsommarfirandet för iår.
Färdigställd säng.
Så for vi till ikea och handlade täcke, spjälskydd mm så vi hade de klart.
Idag hade paketet kommit. Wiiie. :)
Kunde ju inte låta bli att fixa iordning allt och se hur de blev.
Jag vet, de är mer än en månad till beräknat datum, men den kan ju vilja dyka upp tidigare, man vet aldrig!
Du är välkommen när du vill nu "Pytte".
24 år.
Dagen började med frukost på sängen av Emil. <3 Mys.
Fick lite bra att ha-presenter också, trosor, body butter, gravid shorts mm.
Och tåårta så klart! :)
Men dagen tog sig en dipp på jobbet. Hade förvärkar på förmiddagen och jag hade otroligt ont i fogarna.
Dessutom hade alla glömt bort att jag fyllde år, uuuu. Jag kände mig väldigt bortglömd. Inte för att man vill bli firad just när man fyller 24, men man önskar sig ändå ett Grattis liksom. De är ju ändå "ens" dag.
Jag yppade att jag fyllde, fick hormon ras och grät och så fick jag en tårta, crap.
Sen slutade jag till halv två. Tog en tur och bytte en presernt jag fått av Emil, och sen hämtade jag upp honom vid skolan.
Väl hemma så däckade jag i sängen och vilade till "ringaren i notredame" och kände mig som 5 igen.
Efter en duch så kände jag mig mycket bättre och fixade till mig lite för middag ute.
Vi åt på vår favori tresturang Tzatziki. Blev en stadig saganaki, och sen blev de en tallrik smått och gått till varmrätt. Fantastiskt gott var de. Tack älsklingen! <3
Då jag kände mig mätt som tusan och allmänt trött så gick jag och sov en liten lur när vi kom hem. Bara för att orka vara uppe och se hela Johan Falk-GSI. :) Sista biten tårta fick passera ner som efterrätt till filmen, och sen var födelsedagen till ända.
Tack vare min fina älskling så blev de en ganska bra dag i alla fall! Älskar Dig Emil!!!!
Spring hos vården, 4 dagar på rad.
De har duggat tätt med besök hos läkare och vårdcentral osv i veckan.
I tisdags så hade jag tid på Aurorakliniken specialist barnmorskor.
Dom hjälper till vid lite speciella graviditeter och förlossningar och samtalar och hjälper till att ladda upp inför vad som väntas. I och med min vestibulit, panikångest och allmäna oro så blev jag remissad dit av min barnmorska.
De kändes faktiskt jätte skönt att träffa henne och prata lite och bygga upp min jornal inför förlossningen med mina egna önskemål.
Visst, man kan aldrig säga i förväg exakt hur de kommer bli, men önskemål måste man ju ha.
I onsdags var de dags för första mötet med mammagruppen.
Vi fick köra en första intensiv omgång med dubbla tider.
Barnmorskan som skulle ha våran grupp har blivit sjukskriven, så vi har blivit ihopslagna med en annan grupp.
Den gruppen hade redan haft första mötet, så vi träffades före och tog första biten.
Så de blev en riktig långsittning för oss från kl 3 till 7. Men de var ändå givande och intressant och ganska kul.
Vi gick igenom själva förlossningsförlopet vad de är som händer i kroppen, tittade på en förlossningsfilm och sen gick vi igenom smärtlindring.
De var väl några sådär som man kände att dom verkar trevliga och kunna ta kontakt med.
I torsdags var de dags för besök hos barnmorskan igen.
För första gången så tog sig Emil tiden att följa med och kolla vad de va vi sysslade med.
Han tyckte självklart att de va roligast att lyssna på bebisens hjärtljud som galopperade på bra upp och ner mellan 128-150 slag per minut. Magen hade vuxit på sig lite mer upp till 31,5cm och fortsatte att följa kurvan löjligt precis. Och blodtrycket var bra. :) Vi konstaterade även att bebisen har ju sin favoritställning att ligga i nu. Med huvudet neråt och rumpan upptryckt på höger sida av magen så hela magen blir sne. Den väljer att ligga så stora delar av dagarna nu och trivs ypperligt. Men de är sannerligen fult att ha sne mage!
Och så i fredags så fick vi besöka förlossningen med mammagruppen och bli lotsade runt bland smärtans korridorer. Jag var lite orolig att man skulle bli skrämd av skrik och annat när man var där, men de höll sig lugnt.
Vi blev visade allt vad vi önskade, och så fick vi sjölvklart testa lustgasen. :)
De kändes mest snurrigt i skallen av de, men jag tror nog att de kan bli en bra pryl att ha sen. :P
Ett himmla spring med magen i vädret har de vart den här veckan, men hey de är väl så de är.
Dock tycker jag att bebisen kan ta och komma nu, nu, nuu, NU!
Bitterf*ttan.
Jag är ju fortfarande hur trött som hellst, och sover gärna en snutt när jag kommer hem.
Ryggen och fogarna gör ju förståss lika ont som tidigare, men jag slipper ju stå på jobbet och plågas en hel jäkla dag i alla fall. Toppen.
Nu känner man ändå att vi kan snabbspola resten av graviditeten.
Alla har ju vart strålande glada för den här högsommarvärmen vi hade, Utom Jag!! Man har känt sig svullen, svettig som tuuuusan och allmänt grinig på att inte kunna sova i den jävla fuktiga värmen! Nu när regn och svalare klimat dök upp för ett par dagar sen så juuublade jag, skönt.
Jag ska döda ALLA spindlar jag ser och hoppas att regnet håller i sig! Har vi inte tröttnat på fina sommrar med 30 graders värme, vi har ju haft ett par på rad!!?? :P
Klart de är mysigt att känna bebisen sparka och mola runt där inne, men de är INTE kul att lillefjant sparkar fotboll med blåsan, de gör sjuuukt ont!
Och de är inte heller så behagligt när den ligger och slår en i mellangärdet och på revbenen så man har svårt att andas. Din lilla skit, var snäll mot mamma nu!!
Blixtvisit.
I helgen fick vi en blixtvisit av Mamma och Sven.
Jag slutade kl ett på lördagen, sen for jag hem och duschade och tog på mig något tunnare, sen dök dom upp.
Vi fikade, pratade och fick presenter för våra födelsedagar och till pytteliten. :)
Sen blev de lite mat och efterrätt på balkongen.
Vid kl 8 å packade dom ihop och for ner mot småland igen.
Ja de kan man kalla raket-visit att åka från oskarshamn upp hit, vara här ett par timmar och sen vända och åka hela vägen hem igen. Många mil på en dag de där.
Men vi tackar förstås för besöket och för presenterna. :)
Snorungar!
Jävla snorungar så jävla arg man blir!!!!
Jaha då har vi förmodligen ingen bil nu då.
Bilfirman tror att de kostar mer att laga skiten än vad den är värd, så dom köper nog loss den och skrotar den.
tack för den liksom, vi som hade tänkt ha kvar den ett år till som skit-bil. Sen blev vi ju av med GPS:en lite skivor mm lösa prylar.
Hoppas vi får tillbaka något för bilen i alla fall. Men SUUUUURT som fan känns de.
SNORUNGAR!!
Ölands-besök
En fantastiskt trevlig långhelg är förbi. :) Jag har vart ledig tors-mån och haft besök från Öland i form av Pappa och Maggan.
Första delen av torsdagen gick åt att städa och greja inför finbesöket.
Jag ordnade ihop en kycklingpaj tills dom dök upp här på sena eftermiddagen.
Efter mat och prat så for vi ut till ramstalund till svärföräldrarna för lite fika och mer prat och i syfte att lämna kvar en bil.
Xina blev extra glad att se oss och kissade över hela maggans klänning, dumma sötohund. :P
Vi kom inte hem förns de var dags att lägga sig i sängen och lura resten av natten.
Då fredagen kom så åt vi en härlig stor frukost i värmen på balkongen, härligt sommarfriskt.
Vi snickrade ihop en massäck med mackor och fika och efter min tur till sjukgymnasten så for vi till Linnés Hammarby för en dagsutflykt.
Vi drog fötterna efter oss i Linnés fotspår och tog tiden på oss att gå igenom allt.
Vi fick oss en visningstur inne i bostadshuset, och spatserade runt i hans trädgård och åt fikat vi tog med oss i hans lilla park. Sen for vi direkt in till stan och avslutade dagens turistande med en sväng i domkyrkan!
Då vi kom hem så ordnade vi med en ordentligt härlig sommarmiddag i form av grillad fläskytterfilé, squash gratäng, potatisgratäng och sommarsallad, och en rabarberpaj med vaniljsås och färska jordgubbar till efterrätt, och detta avnöjts i värmen på balkongen såklart! :)
Lördag morgon så ställde vi klockan på tidigt, tidigt och studsade upp Jag, Pappa och Maggan (Emil blev kvar hemma med ond mage). Vi satte oss själva på stadsbussen och for in till stationen för att plasera oss på nästa kommunala med tåget mot stockholm.
På centralstationen så mötte vi Maggans son Jocke, dotter Johanna och hennes son Pontus.
Sen styrde vi oss mot båtarna i hamnen, vi mötte där även Maggans systerdotter Anna och hennes barn Marianne och Rafael. I hamnen hittade vi oss en båt ut till vaxholm där vi spenderade dagen hela familjen.
Härligt med skärgårdsluft må jag säga.
Vi åt en lunch på en bistro, som vi var mindre nöjda med, jag och Johanna slapp betala vår mat efter två omgångar kall mat. :/ Men men.
Då pappa och Maggan handlat plånboken tom på Lena Linderholms butik så gick vi och tog en glass vid vattnet innan vi tog ångbåten mot stockholm igen.
Allt vimmel i stockholm, värmen, sjöluften och allt promenerande hade slitit rejält på oss, så Maggan och jag lurade på tåget hem till Uppsala igen. Efter en pizza till kvällsmat så dök vi rakt i säng.
Söndag morgon och värmen hade gett sig lite, till min stora förtjusning! :)
Vi beslöt oss för att ta dagen till att besöka en av sveriges äldsta städer Sigtuna.
De är så pittoreskt och mysigt där man går bland dom gamla husen.
Vi åt en våffla i solen vid vattnet och vilade oss lite innan vi tog oss en tur inne i Sigtunas gamla stadshus.
Vi hade också en ruskig tur att besöka just en dag då en vikingamarknad slagit till.
Vi gick in och slog dank med hängivna vikingar som sålde lite av sitt hantverk.
Pappa fick även prova på att känna sig som en riktig viking med svärd, brynja och sköld.
Vi tog oss en macka på Tant Bruns fik i 1600-tals anda innan vi åkte mot Uppsala igen.
Vi beslöt oss då att vi hann med en kik på Gamla Uppsala högar också innan dagens avslut.
Till halv sju snåret for vi in till stan och mötte svärmor och svärfar för att äta ute på mysig resturang.
Vi hade bokat in oss på Tzatzikis uteservering för att pilla i oss god grekisk mat.
Trevligt som tusan att våra föräldrar kommer så bra överens.
Måndag morgon var de till att gå upp tidigt och vinka av och tacka för besöket!
Riktigt späckade dagar, med en turisttur genom hela uppland nästan. Härliga tider!! :)
Puss Puss!!!
Efter att pappa och maggan farit så skrotade jag här hemma ett tag innan jag blev sugen att åka till Solna och vara fotbollsfru.
Emil och grabbarna hade anmält sig till en amatör-cup i fotboll som gick av stapeln just i Solna.
Jag fick med mig svärföräldrarna och vi åkte dit och såg dom spela en match. Emils svåger var med i laget så Emils syster Sandra och flickorna var där och kollade med.
När fotbollen var förbi så åkte vi hem till Sandra och tog ett dyk i deras källare.
Vi hittade en himla massa bra bebis-grejer vi kunde låna.
Kläder, babybadkar, babybjörn, babygym sänglakan till spjälsäng mm. Perfekt, tack för de! :)
Sen var långhelgen till ända, med mycket upplevelser och semester känslor. :)
