Besök hos far med svärföräldrarna.
Ojdå, man har sååå mycket tid över, som man gör ingenting på. Ja ja.
Förra onsdagen så var de dags för den ända semesterresan man får i år.
Jag och Emils föräldrar körde ner till Öland för att hälsa på min far.
Emil jobbar ju hela sommaren så han fick bli hemma. Lite halvskumt kändes de att åka ner med hans föräldrar och utan honnom, och dessutom till min pappa. Jag kände mig lite halvt nervös över att åka så långt utan honnom så nära inpå bebisfödandet, de kunde ju hänt där nere då liksom!
Men hur som haver, de gick bra att köra ner, jag och Ingemar körde halva vägen var.
Vi kom ner på eftermiddagen och blev bjudna på god mat på än gång, vildsvinsbiffar med grekisk touch och potatis och vitlökssås. Och en äppelkaka till efterrätt. GOTT! Man kan alltied räkna med att bli bortskämd med god mat när man hälsar på pappa, så de var ju inget undantag nu.
Efter att vi avnjutit maten så ringer Elin och önskar bli hämtad inne i Kalmar, så jag och Maggan antog oss de uppdraget.
Vi bytte lite paketer jag och syster då födelsedagar passerar. Fick en fin fin tavla egengjord av konstnären som nu hänger över bebisens skötbord, och ett gäng snygga ljuskoppar!
Kvällen som sådan gick åt till fotbolls-sneglande då damerna spelade och allmänt skitprat.
När torsdagen kom och folk i allmänhet brukar strömma till öland för viktoriadagen så formligen hällde regnet ner. Vi hade ingen (inte för att vi någonsin haft eller har) lust med något viktoriafirande så vi åkte in till kalmar och gick på Kalmar slott istället. :)
Känns bra att vara sådär lagom kulturell ibland och spendera tid med sveriges historia.
Vi tog oss en god buffé lunch på ett närliggande kafé också när vi ändå var inne i stan.
När vi kom hem framåt kvällningen så blev de lite sillmiddag och sällskapande.
Då fredagen kom så bjöds de på något bättre väder, så vi fortsatte vårt kulturella sökande delvis utmhus denna dag.
Vi for till Himmelsbergas museéum och spatserade runt där hela dagen. De är en hoper gamla gårdar som nu är museéum och där allt bevarats som de var. Bondgårdarna, snickerierna, bostadshusen, ja allt man nu kunde tänkas. De va faktiskt ganska så mysigt att gå där och strosa runt lite. Kika på lite gamla redskap, hus och på djuren dom hade där.
En liten fika/lunch tog vi oss i form av plättar med blåbärssylt och grädde.
Lite lagom med tanke på vilken middag som väntade oss där hemma sedan.
Pappa hade grävt fram ett halvt vildsvin ur frysen som legat i marinad ett antal dagar. Grisen hamnade på grillen och jäääävlar va gott de blidde då. Grillat vildsvin, stekt potatis i marinad, grekisk sallad och hemmagjord limeaioli. Jag tror vi åt som om vi aldrig sett mat någon av oss! :) Och när vi lagom fyllt oss till brädden och höjden allihopa så råkar Maggan nämna att hon hade efterrätt lagrad för ändamålet. CRAP, jag hade inte sparat så mycket som ett litet hörn i magen till de. Trodde jag i alla fall. Men en cheescake med rabarberkräm uppepå glider fint ner i kistan utan att smörjas!
Lördagens planer var redan bestämda, så vi gick upp, åt frukost och packade oss iväg.
Vi körde upp mot norra Öland längs med en liten grusväg kallad kustvägen. Man krypkör längs med vattnet, genom koahagar och öländsk tundra ett antal mil. Men de är en vacker väg och de är sevärt faktiskt. Vi tog oss en skärgårdslunch vid en liten hamnby på vägen som jag glömt namnet på. Jag fick i mig en utomordentligt god bakad potatis med skagenröra. :)
Längs med denns kustväg finner man sen ölands raukar, där Pappa och Maggan gifte sig i smyg för 3 år sedan.
Dom hade inte heller vart där sen dess så de var lite speciellt. Vi letade upp "deras" rauk dom gifte sig vid och kände av platsen lite, och tog lite bilder.
Sen letade sig bilen fram till Byxelekrok där kaffetarmen började skrika på pensionärerna. :) Ja alla utom mig och Elin menas då, men våra fikabröds tarmar kunde skrika i kapp så de gjorde inte så mycket.
Men efter fika på ölands norraste delar så vände vi bilen söderut och for hem igen.
Till middag denna dag stod pasta med ostfyllt kycklingbröst och citronsås, och en jordgubbspaj till efterrätt.
Herre gud, som att hälsa på och bo på en gormet resturang! :P
Svärföräldrar och föräldrar verkade komma bra överens hela helgen och de blev en trevlig vistelse för oss alla. Synd på halvtaskigt väder bara!
När vi for hemmåt Uppsala igen på söndagen så hoppade vi förbi oskarshamn och hälsade på Mamma en snabbis med och tog en fika. Vore ju mindre uppskattat om vi inte hälsat på där också när vi ändå var nere.
Mattias var hemma också och Elin plockade vi med oss från Öland och lämnade kvar där, även Sven tittade förbi. Alltså hann vi med att se skymten av hela familjen tillslut i alla fall. Och dom fick alla ta farväl av den feta magen, för nästa gång ska jag va tunnis igen med en bebis på armen istället! :)
Älgsafari!
Men vi hade ju fått bilen kvaddad så vi var billösa och dessutom var de regn, så vi ställde in.
Men jag sa att han fick låta bli att avslöja vart vi skulle och att vi skulle ta de någon helg längre fram.
I lördags så packade vi oss äntligen iväg på de hemliga målet.
Jag hade ju formligen ingen som hellst aning om vad de kunde tänkas vara, och alla gissningar va helt fel.
Men efter att ha kört ett par mil med mig halvsovandes i bilen så kom vi fram till Gårdsjö älgpark utanför morgongåva. :)
Ganska klockrent kan man tycka med tanke på min älghistorik som vi väl vet om!
På Gårdsjö älgpark så får man åka på älgsafari med garanterad älgvarning och man får till och med klappa och ta på älgarna!
Han for iväg och lastade av en hög med björkris i hägnet först så alla hungriga kompisar skulle dyka upp, vilket dom gjorde. Sen var de bara att rulla upp och kika älg. En efter en kom dom fram till kärran där vi satt och parkens ägare och sålika guide Leffe matade kompisarna med pellets och ledde dom runt så vi alla fick klämma och känna på dom. De va 4 åriga kon Hedvig, 4 åriga tjuren Holger, 5 åriga tjuren Gunde och så 1 år gamla Kajsa som kom och var nyfikna med oss runt kärran. Kändes ju ganska så udda att ha en älg på armlängds avstånd. Under bänken jag satt så stod en hink med pellets,så ettåriga kajsa kom och sniffade mig i skrevet och runt benen och försökte få tag på gottet. Som sagt ganska udda sak att ha en älg sniffande i skrevet liksom!
Leffe höll föredrag och berättade allt om älgar, dess natur, om parken och hur han startade den.
Parken har funnits sen 2007 så den är inte så gammal, men den växer fort.
Antalet besökare har ökat från år till år, och förra året blev Leffe och tjuren Holger världskändisar med att vara första älg och man att bada ihop!
Googlar man de så kan du finna klipp på de, eller gå in på http://www.gardsjoalgpark.se och kika.
Efter att ha kelat med dom söta älgarna så for vi vidare med kärran för att leta upp några av parkens färskingar.
Vi fann då kon Göta som har en ovanligt grå/vit färg och är väldigt speciell hon är 5 år gammal och var med Gunde Leffes första älgar. I år hade hon fött två nya kalvar som nu var 6 veckor gammla som döpts till Lady och Luffsen.
Dom var såklart inte så tama än och höll sig på lite avstånd, men Göta var så lugn och glad även om vi var där. Leffe själv är tokigt hängiven vid kalvarnas första tid. Dom första 3 dygnen är han med dom dygnet runt, och dom första 3 veckorna efter är han med dom minst 15 timmar per dygn. Herre jävlar, de kan man kalla att vara engagerad.
Super söta små kottar var de ju förstås. :)
Vi fick klappa lite på Göta, titta på hennes bebisar och fråga så mycket vi bara kunde.
Sen vände vi kärran och for tillbaka till gården med bra mycket mer älgvana än innan!
De va en super rolig och annorlunda upplevelse som jag rekomenderar alla, jägare som icke jägare!
Och tack älskling för den sena presenten, jag hade aldrig kunnat lista ut va de va! :):)
Rock på grönan.
På centralen så mötte jag upp Sandra och en jobbarkompis till henne som hette Cilla.
Vi tre begav oss mot grönalund där vi skulle avnjuta kvällens konsert.
De var andra gången han gästade grönan, och första gången var 1975, gissa vem?!
Jo ingen mindre än gammla rockfarbrorn Alice Cooper.
Jag har velat se honnom länge, och de känns som att man vill hinna se honnom innan han råkar dö eller så. :P
Visst, de är inget som är rekomenderat att åka på konsert med en 8 månaders mage i vädret, men va fan.
Jag hade ju helt klart tur med vädret, hade de vart sol hade jag nog smällt till en stor pöl.
Men vi höll oss ifrån den värsta trängseln så gott vi kunde, och när vi banade oss fram så agerade Sandra murbräcka så jag och magen kom fram oskadda. Vi satt till och med första delen på en uteservering och tog oss en dricka, efter att vi klämt i oss en pizza.
Och cooper var precis som han brukar, galen. Han hade en massa rekvisita för varje låt och bytte kläder till varje också. Han hade bland annat en stort giljotin, en frankenstein på 3 meter och en docka i mänsklig storlek som han kastade runt med, mm.
Han körde såklart en hel del som jag inte har så stor koll på, men även dom självklara hitsen, en bra blandning ändå.
Han kanske inte sjunger klockrent live, men gubben är ju för fasen typ 64 eller något sånt, och han far runt som en spole. Att han orkar!? :)
Jocke packade in sovande barn i bilen och kom och hämtade oss vid grönan när vi skulle hem. Han skulle skjutsa mig till stationen och resten av skaran hem till solna. Men han åkte till solna direkt och lämnade av alla där, sen så skjutsade han mig hela vägen hem till uppsala så jag kom hem ordentligt. TACK. De var ju absolut inte nödvändigt, men jag blev väldigt glad i och med att jag var så trött.
Jag och magen överlevde en kväll med trängsel på grönan och med bra musik.
Nya bilen.
Roadtrip var de ja, till Motala.
Jag och Emil har ju kännt behovet att införskaffa en stoor och bra familjebil nu innan lillefis dyker upp.
Vi har varit inställda på att köpa en kompis pappas bil senaste månaderna, men den gick turbon på innan vi skulle få köpa den, så vi hoppade de. Inte billigt med turbobyte på än gång.
Men vi kände oss så inställda på den sortens bil, som vi länge drömt om så vi fortsatte leta på just den modellen.
Sen plupp så hittade Emil en kanon annons på blocket på en sån bil, i motala.
Så vi satte oss i bilen tidigt i söndags morse, kl 7 närmare bestämt och styrde neråt östergötland.
De var då jag, Kristina, Emil och Ingemar.
Frukostintag blev McDonalds utanför köping runt kl halv 9 på morgonen, för vi var för trötta för att hinna de innan vi åkte. Men annars körde vi raka spåret.
Bilen var strålande och grabbarna fick fixa med de där och provköra osv.
Under tiden satt jag och Kristina med frun till säljaren på deras altan och pratade och njöt av den fina omgivningen. Man hade god lust att få med huset på köpet, för de var verkligen mitt drömhus!! Huset, trädgården, läget, och att de låg 150 m från vätterns långa fina sandstrand gjorde ju inte så mycket.
Vi genomförde köpet och fikade lite hos dom innan vi styrde mot uppsala igen.
Jag fick "offra mig" att köra hem vår nya fina kärra.
De är alltså en saab 95 kombi från 05 och svart i färgen. En ytterst tjusig bil tycker vi och vi känner oss väldigt nöjda med köpet.
De är inte våran bil på bilden, men dock en likadan fast annan årsmodell. :)
Helgbesök.
Hon kom hit på fredagskvällen, och då blev de mest massa prat, pizza och Dirty Dancing på tv.
Eller ja vi råkade gräva igenom lite foton också, på mig och på Emil som små, så vi vet hur bebisen kan se ut sen. :)
Lördagen sen blev en varm och svettig dag.
Vi gick först på barn-loppis på fyrispark och fyndade lite saker till lillefis.
Sen åkte vi hem till Kristinas halvsyskon och föredetta svärmor och drack saft i solen i trädgården ett tag.
När vi for hemmåt så fiskade vi upp Emil och Johan och inhandlade kvällens behövligheter.
Vi styrde iordning lite klyftpotatis och grillspett som smekte magen.
Och jag och Kristina var till och med så ambitiösa att vi gjorde en jordgubbstårta till efterrätt. :)
Lite häng och film-klassiker i form av american pie 2 innan vi var tvugna att inta sängen.
Fööör på söndagen blev de till att gå upp tidigt för att åka på roadtrip.
Sista månaden.
Bebisen växer, och jag också. Är nu i v. 36+4.
Nu har jag gått upp totalt 10 kilo, vilket är ganska normalt. Men jag hade ju varit betydligt gladare om de bara varit typ 5, men jaja. :P
Sist jag var hos barnmorskan i förra veckan, så stod magmåttet på 33cm, bebisens hjärtljud låg runt 145/slag per minut och jag hade strålande puls och värden.
Jag tror ju att sista månaden nu kommer vara den som känns längst av dom alla.
Jag är fet som ett djur, de är sommar och varmt så man svettas som en gris. Jag måste upp och kissa ungefär varannan timme om natten när de är som värst, vilket betyder 4-5 gånger i värsta fall. Om bebisen är snäll blir de bara 2-3 gånger.
Fogarna gör ju ont som vanligt, de kommer jag ju inte undan hur mycket jag än vilar.
Och jag känner mig som en stor gnällspik, uuuu.
MEN jag är ju friiiiiiiiii. :) Jag jobbade sista dagen på bellis i torsdags.
De kändes extremt märkligt att inte komma tillbaka till jobbet på så länge.
Nu i början kanske man inte reagerar så mycket på de, semester har man ju varje år, men sen.
Jag tog i alla fall med mig en hemmagjord tårta och bjöd på, och jag fick ett presentkort på the body shop, ett par byxor, ett par strumpor och en body till lillskrutten. Tack! :)
Annars så, de mesta känns klart nu inför att bebisen ska dyka upp.
De jag har kvar att göra är:
* Tvätta alla bebiskläder en omgång.
* Packa BB-väskan.
* Få upp hyllor över skötbordet i badrummet.
* Köpa alla dagligvaror som blöjor mm.
* Rengöra alla bra-att-ha saker vi hittade i Sandras källare, badkar, babybjörn mm.
De finns säkert mer saker som jag inte tänker på just nu, men där är de viktiga.
