friidutten

Ja nu är den här galna helgen förbi och jag är numera Fru Albrektsson.
Jag vill fortsätta att hävda att vi har en fruktansvärd otur!


Mamma kom upp redan i torsdags kväll så vi åkte och storhandlade på maxi till snittar och annat.
Vi träffade även Myggan en sväng och rekade vart vi skulle ta korten.
Allt kändes lugnt då faktiskt. Förutom att jag fick lerfläck på klänningen när vi forslade ut den till ramsta i regnet!

I fredags morse så for vi ut till ramsta så fort vi käkat frukost och lämpade av Adrian hos Maud och Ingemar.
Sen intog vi bygdegården och började ta tag i allt där på än gång. Ställa upp bord och stolar, Mamma fick stryka alla dukar och lägga på, ta fram allt porslin och bestick och duka.
Kristina kom också innan lunch och började hjälpa till.
De blev en tur till Ikea, hem efter grejer, hämta en hyrd projektor, till maxi för lite kompletering och annat.
Under den stunden så ringer Thelma och har panik. Då stod hon på flygplatsen i köpenhamn och skulle gå på sitt plan för att flyga hit, men dom vägrar släppa på henne för att hon glömt sitt pass. Va fan!
Och så ringer pappa och säger att han inte kan få henne att lyssna och att hon inte kommer på bröllopet, samtidigt som deras bil hade gått sönder igen så dom blev tvugna att vända. Va fan. Då fick jag ett totalt meltdown och bara grät. Pappa och Maggan ordnade de i alla fall och tog ett flyg upp istället.
Och väderprognosen fortsatte att se sjukt mörk ut. :/
På kvällskvisten så fick vi hjälp av Sven, Elin, Mattias, Anders och Johan också.
Kristina fick ihop min brudbukett som jag blev supernöjd med och corsagen och hennes tärnbukett. Jag styrde iordning bordsdekorationerna och smyckade lokalen.
Vi fick till slut iordning allt, pizza i magen och kom hem för lite spamys här innan sängen.

När jag vaknade på lördagsmorgonen så häller regnet ner ute och de är 4, FYRA grader ute. Fy fan. Då blev de ett nytt meltdown ett tag där, fy. Inte kul att känna att fy jag vill inte göra de här på sin bröllopsdag.
Kan man ha mer otur kanske???? Vi har ju fått reda på nu i efterhand att de var den kallaste junidagen på 84 år. De var för fan bara en grad varmare än vad de va på julafton i fjol! :/ Inte vad man räknar med på sin
bröllopsdag i juni direkt. Dessutom hatar ju jag kyla och regn!!!

Ja ja de va ju för sent att blåsa av allt så jag fick ju ta mig till stan för att fixa hår och smink. Och de blev jag i alla fall nöjd med. Jag blev hämtad i stan av Kristina som skjutsade ut mig till Ramsta igen där gud och alla människor befann sig så jag fick smussla in mig själv och käka på rummet där jag skulle ta på mig klänningen.
Och ja, då saknas ju för helskotta en påse med mitt "något blått" som var ett strumpeband jag skulle ha, och en kofta jag skulle ha så jag inte frös ihjäl. Alla sprang runt och letade men hittade den inte så då blev jag ännu mer irriterad och less. Men de va ju bara att skita i den och kasta på sig klänningen så vi kunde åka vidare till fotograferingen. Stormvindar, regn konstant och 4 grader, jag höll bokstavligt på att frysa ihjäl alltså. Tur att Myggan är en sån proffsig fotograf som styrde oss bra och försökte få oss att glömma kylan lite. Jag tappade känseln både i fingrar och tår och fick lera upp över hela klänningen, vilket ledde till ännu ett meltdown i kombination med att min ena lösögonfrans lossnade till hälften. Jag hoppas att några bilder blev bra i alla fall.
Efter att grabbarna fått stå och försöka tvätta bort leran från min klänning så var vi ju tvugna att styra ner till kyrkan. Myggan fick köra oss.
Så fort vi kom in i kyrkan så hade vi i alla fall en perfekt vigselcermoni.
Vi tågade in med Anders och Kristina, dock i fel ordning men men, till "sweet child of mine" på orgel, as grymt!
Och knappt ett öga var tort när Elvira sjöng "utan dina andetag" med kent, de va såååååå fint!!
Och Adrian satt längst fram med sina finkläder, skjorta,väst,fluga och finbyxor och va så himla glad och som ett ljus hela tiden! Han va såååå duktig!! Elvira sjöng "du är allt" jätte fint också!
Vi sa Ja till varandra, kysstes och tågade ut till "i was made for loving you" också på orgel.
Så hade vi ju planerat att vi skulle åkt iväg på en kärra som vi lövat och gjort en båge och med ballonger och grejer på, men ja de va för kasst väder och för kallt helt enkelt så vi fick skita i de också.
Så planeringen vid bygdegården blev ju lite för "tidig" så att säga.
De blev fel i planeringen på än gång helt enkelt. Jäkla skit.
Men snittarna mamma hade gjort var goda i alla fall!
Alla fick ta en tipsrunda i bygdegården med frågor grundade på mig och Emil.
Den vann Mattias och Mamma med 8 rätt av 10, bra där.
Sen fick vi slå oss till bords och äta förrätt, avocadomousse med hemmagjort kumminknäcke och permesanchips.
De blev lite lekar och sånger och annat och de kändes ju bra i alla fall. :)¨
Våra föräldrar, och andra höll fina tal och Kristina fick i alla fall användning av projektorn och visade lite pinsamma bilder på mig. :P
Varmrättem var fläskfilee med potatisgratäng och rödvinssås.
Och till sist så blev de ju bröllopstårta som var av chokladgrädde, hallon och vit marsipan och med kaffe och avec till. Men så började tekniken krångla med oss, de trådlösa internetet la av och vi kunde inte visa en film från Emils svensexa som dom hade fått proffsigt ihopklippt av en kille mm. Och vi blev skapligt nervösa att festen skulle bli musiklös då vi bara hade fixat en spotify-lista. Men vi fick igång den till slut och de blev både bröllopsvals och till slut Fest. Baren öppnade med olle vid spakarna och öl, vin och drinkar flödade!
Jag och Emil var med och slog klackarna i taket tills klockan var två, då for vi till våran hotellnatt för att njuta. :)
Men festen var igång till kl 5 för resten av dom partyglada.
Och de verkar trots allt som att alla hade de trevligt.
De känns bara jobbigt att jag känner mig bitter och lite missnöjd bara för att man sett de framför sig på ett helt annat sätt. Visst jag vet bla bla vädret kan man inte styra och de betyder tur med regn på bröllopsdagen. Gå och dö, jag vill inte höra sånt. De förstörde så sjukt mycket för oss och man kastar så mycket pengar på en dag och så vill man vara hundra procent nöjd också. Men men. Nu är vi i alla fall gifta! :)
Jag hoppas verkligen vi får ett långt och lyckligt äktenskap nu efter den pärsen.