Blodaftonen.

Nu är vi hemma. :)
De var en ytterst trevlig julafton, med god mat och toppen paket! :)

Men precis efter att vi avslutat julbordsätandet så börjar min näsa att blööööda näsblod.
De är inget jag är ovan vid, och de händer när man är överansträngd eller förkyld.
Men detta var helt otroligt alltså.
De FORSADE ut blod där jag satt vid bordet med julservetter i fejjan.
Då forslade sandra mig till badrummet så jag kunde stå över handfatet och blöda ut de så jag slapp drunkna i blod i halsen. För jag bara fick äckliga kväljningar då.
Där stod jag.
Blödande.
Inget hjälpte, vi tog papper (vilket var löjlig hjälp i de flödet), vi tog en tampong jäkel som fylldes till hälften innan jag trodde min näsa skulle spricka när den vidgades och blev dubbelt så stor, vi prövade frysta grönsaker på näsan som jag formligen tokblodade ner och smetade ut i HELA fejjan och till sist så provade vi att Matte stod och höll över min näsrot hårt hårt så hans tumme domnade i 10 minuter utan stopp. När vi sen ringde till sjukvårdsrådgivningen så tyckte ju hon att akuten var de enda rätta, vilket jag tokvägrade på självaste julafton.
Men näsan blev också rädd för tanten i telefonen och slutade glatt att blöda innan vi skulle fara till sjukhuset!
Då hade den rackarns snoken blött i 40 minuter i streck och jag svär att de säkert måste vart minst 3 deciliter blod som kommit ut!
De blev lite dramatiskt och alla blev lite rädda och nervösa där ett tag, och jag missade hela kalle anka! :S

Men sen satte jag mig i soffan med papper i snoken för säkerhetens skull, och tittade på kan du vissla johanna och lugnade mig lite. :)
Klapparna senare fick mig på otroligt mycket bättre humör <3 Tack alla kära<3
God Jul.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0